Simon Pierce – valhajsexperten

Gör en miljöinsats -­‐ Adoptera en valhaj

En prickig och harmlös gigant söker beskyddare. Du kan rädda den. – Att adoptera en valhaj är ett fantastiskt sätt att personligen engagera sig i djurskydd-­‐ och miljöfrågor, säger Simon Pierce, en av världens främsta valhajsforskare på plats i Moçambique.

Det är öppet hav och världens största fisk sveper majestätiskt fram under vår dykbåt. Jag befinner mig mellan båten och honom, och är så nära att jag riskerar att få en kyss av den gigantiska stjärtfenan. Det är bara ett barn på sådär sju-­‐åtta meter. Men det här är en endorfinkick av Gudsnåde: Wow, jag är så lycklig! Jag simmar med världens största fisk: valhajen. En social planktonätare som kan bli stor som en lastbil – upp till 18 meter som fullvuxen. Även om så stora exemplar ses sällan numera. Utfiskning och hajfensfiske hotar deras existens. Och eftersom valhajen migrerar över världshaven, hjälper ett skydd i ett land föga, då den kan bli dödad i nästa.

– Vi vet definitivt att det är en kraftig nedgång i populationen och att vi måste göra någonting åt det. Ekoturismen är ett bra sätt för att skydda valhajen och som gynnar lokalbefolkningen. Annars bör man till exempel bojkotta säljare av hajfenssoppa och försöka äta fiskprodukter som är hållbara för den ekologiska utvecklingen, säger Simon Pierce.

När man adopterar en valhaj är faddrarna välkomna att följa med på en forskarbåt i två dagar. I bästa fall blir det då ett tillfälle att bekanta sig närmare med sitt fadderbarn. Adoptionen, som kostar 65 sydafrikanska rand, går till att täcka kostnader för den marinbiologiska forskning som Simon och kollegan Andrea Marshall, mantaforskare, bedriver. Simon har koll på adopterade valhajar och dokumenterar dem via taggning. Han informerar sedan resten av familjen vart än ”bebisen” dyker upp i världen. Förutom ett födelsecertifikat ingår uppdaterade foton. Bilder och information om pågående forskning och nya upptäckter mejlas till adoptivföräldrarna.

Valhajsexperten Simon Pierce,mindre

Varför är det så många valhajar just här i Tofo?

– Havet vid Tofo är som ett smörgåsbord för valhajar och mantor, den starka ytströmmen från Madagaskar sveper in fisk och näringsrik plankton mot land. Dessutom är det gott om mat året om, vilket är ganska unikt.

Varför är valhajarna viktiga för lokalbefolkningen?

– De är extremt viktiga för den lokala ekonomin eftersom de lockar hit turister. Därför jobbar vi mycket med att göra lokalbefolkningen medvetna om hur viktigt det är att skydda valhajen och att bedriva ett hållbart fiske. Moçambique. har missat safari-­‐biten, då inbördeskriget (Som tog slut 1992) dödade större delen av de vilda djuren på savannen.

Hur nära kan de komma och kan vem som helst simma med dem?

– Nära, de kommer nära så länge vi inte rör dem och försöker rida på dem. Då kan de se oss som ett hot och dyker eller simmar iväg. I princip vem som helst kan simma med dem. Valhajar är mycket behagliga och vänliga, helt harmlösa.

Lotta Olsson

Foto: Christian Karlsson

Valhaj: Världens största fisk, räknas till de fredliga hajarterna. Valhajen lever i tropiska, varmtemperade hav och livnär sig på plankton och nekton (småfisk) Fullvuxen blir den runt 12 -­‐18 meter. Fullvuxna valhajar ses sällan nuförtiden, på grund av utfiskning.

Hajfenfiske: Är ett hot mot världens hajar. Vissa arter har minskat med så mycket som 90 procent. Den illegala exporten går främst till Sydostasien där hajfenor kan kosta upp till 10 000 kilot. Fenorna används främst i soppor och som dekoration vid fester och banketter. Varje år dödas över 70 miljoner hajar för sina fenors skull.

valhaj+Lotta, Mocambique kopia

 

 

 

 

 

Reporter Lotta Olsson simmar men en valhajsunge.